FÖRR I TIDEN, fram till slutet av 1800-talet1, fick folk klara sig så gott de kunde utan andra väderprognoser än bondepraktikans tumregler och en och annan självutnämnd spågubbe. Bondepraktikan, tillkommen efter tysk förebild, var en av de mest spridda folkböckerna och innehöll väderleksspådomar och förutsägelser om årsväxten. Den trycktes första gången 1508. På svenska kom bondepraktikan först 1662 och den fick sitt sista tillägg 17332.
En av de mer kända förutsägelserna i bondepraktikan om vädret är det som sägs om dagens namnsdagsbarn, Anders3, och som i år ”spår”:
Anders slaskar och julen braskar.
Låt oss hysa förhoppningar om att de gamle får rätt i år (om inte vi senare tiders ”miljöförstörare” har saboterat förutsättningarna), så att vi får en vit jul …
1 1873 bildades Statens Meteorologiska Centralanstalt (MCA), men först den första juli 1874 kom den första väderbulletinen. Syftet var att sprida information om väderleksläget till en större allmänhet. 1908 bildas Hydrografiska byrån (HB) som hade till uppgift att kartlägga de svenska färskvattnen.
1919 bildas Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt (SMHA) genom sammanslagning av MCA och HB. Den 1 juli 1945 omvandlas SMHA till
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska institut (SMHI).
2 Bondepraktikan finns att köpa än i dag. Se här på
Bokkap, som för övrigt är ett bra
hjälpmedel för att hitta billigaste pris på böcker,
3 Anders är en svensk form av det grekiska Andreas. Andreas betyder man eller den manlige.