Svenska språket har många dialekter och det kan vara svårt att hålla reda på dem. På Göteborgs Universitets dialektdatabas har människor med hundra olika svenska dialekter läst in ett antal texter.
Det går att lyssna på de intalade texterna. Men det går också att läsa texterna, och det kanske är tur, det kan vara svårt att förstå vad somliga säger …
Göteborgs Universitets dialektdatabas.
Ur innehållet i årets, och decenniets, fjärde nummer av Språktidningen, som naturligtvis inehåller en del om val:
Det är inte bara i Sverige som skolan behöver genomgå en kunskapsupprustning. LA Times har upptäckt ovanstående i närheten av Southern Guilford High School i North Carolina, USA.
Detta är inte första gången, det har hänt tidigare. USA skulle behöva en Jan Björklund de också …
Har du stött på en webbsida som du inte kan läsa och undrat vilket språk det är? Allestädes närvarande Google har naturligtvis lösningen.
Det är bara att ta ett litet prov på språket och gå till Google Language Detection och släppa ner texten på den ”anspråkslösa” sidan. Och vips har du svaret.
De gamla traditionella medierna, d.v.s. papperstidningarna, är ofta upprörda över hur vissa på internet använder deras materiel. Men tydligen kan det svänga åt båda håll – om man inte har korrekturläsare …
Ur innehållet i årets, och decenniets, tredje nummer av Språktidningen:
Det är inte lätt att hänga med i allt nytt när det gäller sociala nätverk ock mikrobloggning. Tjänster som Twitter har massor av ”nya” ord, som cirkulerar på Internet. Hört talas om ”Tweetivity”? Vet du vad en ”Featherette” är? Eller en ”Dweet”?
Här är en ordlista över betydelser och manglings, ”misshandling”, av ord och språk på Twitter – Twictionary.
Ur innehållet i årets, och decenniets, andra nummer av Språktidningen:
Ur innehållet i årets, och decenniets, första nummer av Språktidningen:
Catharina Grünbaum, språkvårdare på Dagens Nyheter, tar i söndagens tidning upp ett språkproblem, som har blivit vanligt bland framför allt yngre personer. Det förekommer talrikt i bloggar och kommentarer till dessa att man inte kan skilja på de och dem. Ja, det är till och med så allvarligt att yngre journalister har svårt med dessa former:
– Såg du de?
– Ja, dem sjöng väldigt bra.
Har man i sitt talspråk den gemensamma formen dom, och det har de flesta, måste man i skrift göra klart för sig huruvida det är med de eller dem som detta dom ska ersättas.
Det brukar de flesta klara utan att vara förtrogna med begrepp som subjekt och objekt . Man har nämligen en inbyggd grammatik, vare sig den nu ligger i den medfödda språkförmågan eller har förvärvats genom att man växt upp med språkliga mönster, eller båda.
Läs Språket på DN: De och dem – behövs dom?
Skicka mail!
