Hovbergs blogg

Ur innehållet i årets, och decenniets, första nummer av Språktidningen:

Catharina Grünbaum, språkvårdare på Dagens Nyheter, tar i söndagens tidning upp ett språkproblem, som har blivit vanligt bland framför allt yngre personer. Det förekommer talrikt i bloggar och kommentarer till dessa att man inte kan skilja på de och dem. Ja, det är till och med så allvarligt att yngre journalister har svårt med dessa former:
    – Såg du de?
    – Ja, dem sjöng väldigt bra.

Har man i sitt talspråk den gemensamma formen dom, och det har de flesta, måste man i skrift göra klart för sig huruvida det är med de eller dem som detta dom ska ersättas.
Det brukar de flesta klara utan att vara förtrogna med begrepp som subjekt och objekt . Man har nämligen en inbyggd grammatik, vare sig den nu ligger i den medfödda språkförmågan eller har förvärvats genom att man växt upp med språkliga mönster, eller båda.

Läs Språket på DN: De och dem – behövs dom?

Så här i årets sista ”skälvande tid” fyrar Språkrådet som vanligt av en lista över årets nya och aktuella ord.
    Alla ord är inte helt nya men det är ord som varit aktuella under 2009. Många av orden är lätta att förstå. Men det finns några som kanske behöver en förklaring, som t.ex. könskonträr. Förklaringen finns i den pdf-fil med lista över 2009 års nyord, som kan laddas hem här.

Huruvida den här ordboken har funnits under en längre tid vet jag inte. Att det finns översättningsfunktioner för texter till/från ett stort antal språk är välkänt. Men det finns faktisk också en Google ordbok. Den ger definitioner och synonymer på nästan trettio språk, dock inte svenska ännu, som hämtas från olika källor och är imponerande snabb.
    Ord kan ”stjärnmärkas” ifall man vill komma tillbaka av någon anledning, man kan se sina senaste sökningar och enkelt växla till andra språk om det behövs.

Ur innehållet i nya numret av Språktidningen:
— SMS-språket. Ett sms ska helst tryckas fram på nolltid. Knapparna är små och skärmen är liten. Samtidigt ska ditt engagemang skina igenom. Resultatet blir korthugget men innerligt.
— Ladda upp med kaxighet. Det är inte bara ord som kommer, går – och kommer igen. Meningslängd och antalet skrivtecken förändras också. Svängningarna går bara lite långsammare när det gäller dem.
— När orden försvinner blir skrattet kvar. Demensen sätter in, nervceller bryts ner och språkproblemen växer. Men modersmålet och skrattet ger inte upp i första taget.
— Fredriks fynd. Julen är en hednisk högtid – åtminstone i språket, skriver Fredrik Lindström.
— Fantastiska förnamn åt folket! Piggelina, Månfare och Q. Snart kan det vara lagligt att ge barn nästan vilka namn som helst. Men den verkligt stora namnrevolutionen kom i slutet av 1800-talet, med bisarra namn som Dexevidia, Liverponn, Zergy och Nicotina.
— Tyskt stavfel. Den tyska stavningen skulle moderniseras. Men reformen slutade med ett praktfiasko, efter flera års infekterad debatt. Flera omstridda nymodigheter är alltjämt en nagel i ögat på kritikerna.
— Ordängeln från Rumänien. Nobelpristagaren Herta Müller växte upp i en tysk minoritet i diktaturens Rumänien. Med ord som exakt beskriver den upplevda verkligheten ger hon mening åt sina erfarenheter.
— Språket i DDR föll med muren. Östtyska ord och dialekter har efter den tyska återföreningen fått anpassa sig till väst, inte minst i Berlin. Den anses till och med obildad och ful. Men det har inte alltid varit så.
— Arnaldur realisten. Idealet är att skriva som på medeltiden. Det sparsmakade språket har gjort islänningen Arnaldur Indriðason till en av världens mest hyllade kriminalförfattare.
— Och mycket, mycket mer …

”Denpaga gazeto de tutmondo” är esperanto och betyder ”Gratis tidningar från hela världen”. Hoppas jag, för det är min egen översättning och, som sagt, jag hoppas jag träffat rätt. Esperanto är ett språk för att knyta ihop världen.
    Esperantoförbundet har en alldeles förträfflig sida, som heter Kiosken, och är en länksamlig till tidningar av olika slag från hela världen. Men är du dålig på esperanto, precis som jag, så tveka ändå inte att besöka sidan, den finns på svenska och engelska också.
    Esperantoförbundet.

De flesta av Europas språk tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Den andra stora språkfamiljen är de finsk-ugriska språken. Den turkiska familjen har också flera europeiska medlemmar. Språken i Norra och södra Kaukasien är viktiga i det sydöstra hörnet av Europa.
    Kolla in den här kartan med förklaringar.
    Se också Wikipedia – Språk i Europa.

Ur innehållet i nya numret av Språktidningen:
— Expressenspråket. Enkelt att känna igen. Knepigt att beskriva.
— Nu får HON träda fram. I nya Svensk ordbok har Svenska Akademien ansträngt sig extra för att det ska finnas lika många hon som han i exemplen.
— Koptiska. Den koptisk-ortodoxa kyrkan har bevarat ett språk som sträcker sina rötter femtusen år tillbaka i tiden.
— Blogglyckan log. Barack Obama fick känslobarometern att slå runt av all världens lycka.
— Fredriks fynd. Det finns ingenting så svenskt som viljan att vara osvensk.
— Snygg Lennart ger Skatteverket huvudbry. Dalfolket tar med sig gården – i namnet.
— Min hederskodex är att försöka paja språket så mycket som möjligt. Rimmen sätter fart på skapandet. En publik måste både roas och förvirras. Artisten Wille Craford tar rim och motsägelser till hjälp, och överraskas själv av resultatet.

Sveriges offentliga förvaltning har fått en uppdatering av sina skrivregler. Det är sjunde, utökade, utgåvan av Myndigheternas skrivregler.
    Det är skrivregler som fler än bara myndigheterna kan ha nytta av. Faktiskt borde vi alla, såväl hemsidesbyggare som svenska bloggosfären ta till oss skrivreglerna. Förhoppningsvis skulle läsvärdet öka något …
    Myndigheternas skrivregler kan laddas hem som pdf-fil här (1,3 MB. 122 sidor.). Vill man ha en skriften i tryckt form finns den att köpa hos Fritzes offentliga publikationer och kostar då 190 kronor.

I denna upplaga har några nödvändiga justeringar gjorts, bl.a. i avsnitt 4.2.2 om ska eller skall, 5.3 om stor eller liten bokstav i myndighetsnamn, 5.6 om liten bokstav i EG:s grundfördrag och 8.7.2 om initialförkortningar av partinamn. Ett nytt avsnitt om stavningen av personnamn, 1.4, har tillkommit. Avsnitt 7.1, som tar upp sär- och sammanskrivningar, är omarbetat. Adressuppgifter och litteraturlistor är uppdaterade. De ändrade rekommendationerna har utarbetats efter samråd med bl.a. riksdagens språkvårdare och Språkrådet.

Några av de 32 416 anagrammen på Britney Spears.