Sockerbaserade cancerläkemedel får tumören att göra sitt eget cellgift.
Kan vanligt björksocker utvecklas till ett cancerläkemedel som får tumörceller att döda sig själva? Vad är den bästa behandlingen av plötslig ansiktsförlamning? Om detta och mer till handlar fyra nya doktorsavhandlingar från Lunds universitet. Sockerbaserade cancerläkemedel får tumören att göra sitt eget cellgift. När kolhydraten xylos, björksocker, kopplas till en sorts kolväten kallade naftalener bildas en xylosförening som angriper cancerceller men inte friska celler. Detta har forskare vid Lunds universitet studerat i flera år. Målet för studierna är att förstå mer i detalj hur xylosföreningarna lyckas döda cancercellerna, för att utveckla dessa mekanismer till ett nytt vapen mot cancer. Ulrika Aili från Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap för i sin avhandling forskningen några steg framåt. Hon har undersökt flera olika föreningar av xylos och naftalen och deras förmåga att bilda långa sockerkedjor, glykosaminoglykaner (GAG). Cancerceller behandlade med en viss xylosförening visade sig bilda en viss typ av celldödande GAG som släpps ut kring tumören och fungerar som ett egenproducerat cellgift. Forskningen utgör ett steg på vägen mot nya, sockerbaserade cancerläkemedel. Läs hela pressmeddelandet på Lund universitet.
I en nationstäckande studie har forskare vid Lunds universitet kartlagt ärftlighetens betydelse för de vanligaste formerna av åderförkalkning. Hjärtkärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Forskare vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö, Lunds universitet/Region Skåne, har kartlagt ärftligheten för kranskärlssjukdom, stroke, åderförkalkning i benen samt åderförkalkning i aorta hos individer vars syskon och föräldrar drabbats av olika åderförkalkningssjukdomar. I tidigare studier har ärftligheten för respektive *åderförkalkningssjukdom undersökts var sig, men om de olika formerna av åderförkalkningssjukdom delar ärftlighet har inte undersökts. – Vi kartlade hela den svenska befolkningen. Med hjälp av flergenerationsregistret och slutenvårdsregistret undersökte vi risken att drabbas om ett syskon eller förälder haft någon form av åderförkalkningssjukdom, berättar ST-läkare och medicine doktor Susanna Calling. Studien visar att ärftligheten är högst för åderförkalkning i aorta följt av åderförkalkning i benen, kranskärlssjukdom och lägst för stroke. Det är störst risk att drabbas av samma typ av åderförkalkningssjukdom som sitt syskon eller sin förälder. Läs hela pressmeddelandet på Lunds universitet.
Innan kameran uppfanns var man tvungen att tekna alla vetenskapliga upptäcker. Här är en del rara sällsynta axplock från American Museum of Natural History Library som spänner över fem sekler av antropologi, astronomi, jordvetenskap, paleontologi och zoologi, som representerar samtliga sju kontinenter. Varje markerat arbete följs av en kort uppsats som utforskar dess betydelse, vad som gör den sällsynt – knapphet, unikhet, ålder, bindande typ, storlek, värde, eller arten av illustration – och dess plats i naturhistorien. Natural Histories: 500 Years of Rare Science Illustrations.
Övre våningen i Edisons Menlo Park laboratorium, Dearborn, Michigan. (Foto: Library of Congress.)
Vetenskapen gjorde ju stora framsteg även förr i världen trots den enklare utrustningen. I dessa fantastiska historiska bilder av laboratorier – många över ett sekel gamla – kan man se ”crazy”, men genialiska vetenskapliga instrument från en annan tid. Incredible Pictures of Early Science Labs.
Jacob Barnett, 14, tippas få Nobelpriset någon gång i framtiden.
När han var två år fick han diagnosen autism och att han aldrig skulle lära sig läsa. Nu kan vi läsa i tidningarna att han tippas som en framtida nobelpristagare:
Jacob Barnett var två år när han diagnostiserades med måttlig till svår autism. Nu studerar han kvantfysik på ett universitet i Indiana, håller föredrag vid den tvärvetenskapliga konferensen Ted och påstås ha en högre intelligenskvot än Albert Einstein, urtypen för den geniale vetenskapsmannen. Jacob Barnetts intellektuella gåvor är av sådan kaliber att han spås få Nobelpriset någon gång i framtiden.
Den kanadensiske stronautenChris Hadfield utför ett enkelt experiment designat av gymnasieeleverna Kendra Lemke och Meredith Faulkner vid Lockview High School. Studenterna från Fall River, Nova Scotia, segrade i en nationell vetenskapstävling, som hölls av den kanadensiska rymdorganisationen. Experimentet visar på ytspänningen i en våt disktrasa i rymden.
Diabetiker som fetmaopereras tillfrisknar bara några dagar efter ingreppet.
Merparten av de typ 2 diabetiker som fetmaopereras tillfrisknar bara några dagar efter ingreppet, långt innan kroppsvikten minskar. Ingen vet vad det är som händer men nu har forskare på Lunds universitets Diabetescenter ett första delsvar. – Våra fynd visar på flera förändringar som en följd av operationen, ett så kallat gastric bypass-ingrepp, som vi tror är en del av förklaringen, säger Nils Wierup. Vid gastric bypass kopplas större delen av magsäcken samt tolvfingertarmen bort, så att maten inte passerar där. Endast en liten del av övre magsäcken kopplas direkt till tunntarmen. – Om vi kan vi identifiera den bakomliggande mekanismen öppnar det upp för mer individanpassade operationer redan i närtid. På sikt ger det kanske en möjlighet att få samma resultat med piller istället för med operation, säger Jan Hedenbro. Sambandet mellan övervikt/fetma och typ 2 diabetes är starkt och många patienter skulle bli av med sin diabetes om de utan operation gick ned i vikt. Läs hela pressmeddelandet på Lunds universitet.
Mossor har en helt avgörande betydelse för kvävetillförseln i de vidsträckta nordliga skogarna. Forskare från bland annat Lunds universitet har i en ny studie undersökt sambandet mellan mossornas giftighet och deras kvävetillförsel. Resultaten visade sig förvånansvärt nog vara precis tvärtemot vad forskarna hade förväntat sig. Bristen på kväve är den absolut viktigaste faktor som styr tillväxten i Sveriges nordliga skogar. För forskarna är det viktigt att bättre förstå skogens kvävecykel med tanke på skogarnas ekonomiska och sociala betydelse, men också med tanke på skogarnas potential att lagra in kol vilket kan bidra till att motverka klimatförändringarna. Mossornas kvävefixering kan bidra med upp till hälften av all kvävetillförsel i dessa skogsekosystem, säger Johannes Rousk, forskare vid biologiska institutionen, Lunds universitet. Läs hela pressmeddelandet på Lunds universitet.
Bilden visar ansamlingar av brunt fett vid nyckelbenen.
Forskare vid Linköpingsuniversitet och Sahlgrenska akademin har lyckats bevisa att även människor har samma sorts värmealstrande bruna fettceller som mindre däggdjur. Rönen öppnar för framtida läkemedel som utnyttjar de bruna fettcellernas förmåga att förbruka kalorier. Tidigare har endast en annan typ av brunt fett, så kallad beige fettväv, påvisats hos människa. Till skillnad från vita fettceller som lagrar kroppens överskottsenergi i form av fett har bruna fettceller den unika egenskapen att kunna förbränna energi och omvandla den till värme. Studien som forskarna nu publicerar i tidskriften Nature Medicine visar för första gången att människan har minst två olika sorters bruna fettceller. Enligt Sven Enerbäck, professor i medicinsk genetik vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och huvudförfattare till artikeln, är upptäckten mycket intressant. Läs hela artikeln hos Linköpings universitet.
Pulsaren PSR J0348+0432 och dess följeslagare, som de skulle kunna se ut.
Astronomer har med hjälp av ESO:s jätteteleskop VLT och radioteleskop över hela världen, hittat och studerat två mycket underliga stjärnor. Stjärnparet består av den tyngsta neutronstjärna man hittills har hittat – och en vit dvärgstjärna som kretsar omkring den. Denna underliga dubbelstjärna låter forskarna testa Einsteins gravitationsteori – den allmänna relativitetsteorin – på sätt som tidigare inte varit möjliga. Än så länge överensstämmer de nya observationerna perfekt med förutsägelserna från den allmänna relativitetsteorin, och stämmer inte med vissa andra alternativa teorier. – Våra radioobservationer är så noggranna att vi kan kunnat mäta upp en förändring i omloppstiden på 8 millisekunder per år. Det är exakt vad Einsteins teori förutsäger, säger astronomen Paulo Freire, som är medlem i forskarteamet. Forskningsresultaten publicerades i tidskriften Science den 26 april 2013. Läs hela pressmeddelandet och se den specialgjorda animeringen över pulsarens och den vita dvärgens märkliga dans på ESO Sverige.
Skicka mail!
