Hovbergs blogg

Just another WordPress weblog
Subscribe

Den lilla sparven

Den här dagen 1963 dog en stor stjärna – den franska vissångerskan och disösen Édith Piaf. Från Paris rännstenar tog hon sig till New Yorks stora scener. Men hennes framgångar var lika stora som tragiken i hennes liv.
    Hon föddes den 19 december 1915 under en gatlykta på 72, Rue de Belleville enligt legenden. På den adressen finns i varje fall en minnesplakett. Som liten bodde hon på en bordell och senare tillsammans med fadern på en kringresande cirkus. När hon var 20 år upptäcktes hon av nattklubbsägaren Louis Leplée, som gav henne arbete som sångerska på Cabaret Gerny’s. Hon var mycket nervös inför sitt första uppträdande och Leplée gav henne då namnet ”Le mome piaf” – den lilla sparven.
    Mot slutet av sitt liv var hon märkt av personliga tragedier och ett självförbrännande liv, beroende av smärtstillande medel och alkohol. Efter en tids sjukdom dog hon på franska Rivieran den 10 oktober 1963.
    Med sin särpräglade röst och sitt intensiva sångsätt var hon en stjärna som jag aldrig glömmer. Milord (1959) och Non, je ne regrette rien (1960) är två av de melodier som hon rönte internationell framgång med. I mars i år hade La Vie en Rose premiär – filmen om den självförbrännande franska sångerskan Édith Piaf.

Milord – (4:24)
Non, je ne regrette rien – (2:17) &#150 ; (”Nej, jag ångrar ingenting”)
La Vie en Rose – (3:02)
Édith Piaf – La Vie En Rose – 1954 YouTube (03:24).

På YouTube finns fler Édith Piaf-filmer.

Kommentarer är avstängda.

  • Senaste poster

  • Kategorier

  • Arkiv