Små syntetiskt framställda antikroppar har i labbförsök blockerat coronavirus från att ta sig in i mänskliga celler. För att få fram nano-antikropparna vaccinerade forskarna alpackor och lamor med coronavirusets spikprotein. En viss kombination av antikroppar har visat sig effektiv även när viruset muterat.    Forskning.se: Antikroppar från alpacka effektiva mot coronavirus.

Genom att jämföra arvsmassa från tusentals bakterier har forskare vid Göteborgs universitet kunnat kartlägga varifrån antibiotikaresistensgener kommer. Nästan alla gener, där man kunde identifiera ett ursprung, började spridas från sjukdomsframkallande bakterier.    Forskning.se: Antibiotikaresistensens ursprung kartlagd.

Synförsämring i rymden kan bli ett allvarligt hinder mot planerna på att skicka människor till Mars. Forskare har funnit anatomiska förändringar som tyder på att det är balansen mellan trycket kring hjärnan och ögat som rubbas vid tyngdlöshet. Det riskerar att förändra ögat och synnerven.    Forskning.se: Långa rymdfärder kan försämra synen.

Molekyler som reagerar på ljus, kalciumjoner samt kanaler mellan cellerna i iris, spelar viktiga roller för hur pupillen i ögat dras samman i ljus och hur pupillen utvidgas i mörker. Det visar forskare vid Umeå universitet.    Forskning.se: Så styr ögat pupillens rörelser.

Antikroppar handlar inte bara om att spåra immunitet mot covid-19 och andra smittor, utan används också alltmer för att bota sjukdomar. Forskare i immunteknologi bygger konstgjorda antikroppar med nya, läkande egenskaper.    Forskning.se: Antikroppar – superläkemedel på frammarsch.

Vuxen man begravd i Sigtuna på 1000-talet. Foto: Sigtuna Museum. Det stora Atlasprojektet har ändrat bilden av hur Skandinavien befolkades och hur jordbruket spreds över Europa. Forskning som gått från kontroversiell till konventionell. Atlasprojektet avslutas under 2020 men forskningen fortsätter.    Läs mer på Stockholms universitet: DNA-studier ger ny syn på Sveriges historia.

Det är numera billigt att ta fram dna-profiler på enskilda kor, och ger de ger en bättre bild av vilka kvigkalvar som bör bli avelsdjur än dagens härstamningsindex, visar forskning från SLU. Dessutom kan dna-information användas för att hålla kontroll på genetiska defekter och inavel i besättningen.    Forskning.se: En dna-profil säger mycket om potentialen som mjölkko.

De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat, med risk för felaktiga eller försenade vårdinsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat genetiska förklaringar till skillnaderna. Studien kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.    Forskning.se: Genetiska skillnader viktiga vid alzheimerdiagnos.

P-piller skyddar mot både äggstocks- och endometriecancer, visar en studie där man undersökt över 250.000 kvinnor. Den skyddande effekten består flera decennier efter att man slutat med p-piller.    Forskning.se: P-piller minskar risken för cancer.

Cirka 30 procent av befolkningen beräknas leva med permanenta besvär från mag-tarmkanalen. Genom att kartlägga vilka nervceller som ingår i mag- tarmkanalens nervsystem hos möss, har forskare fått mer kunskap om hur nervcellerna bildas och vilken funktion de har. I framtiden hoppas man kunna bena ut nervcellernas roll vid olika tarmsjukdomar samt identifiera måltavlor för […]