Sommarpratarna

Av och till har jag lyssnat på ’Sommarpratarna’ alltsedan de första programmen sändes då för länge sedan. Så många människor man fått stifta lite bekantskap med på detta vis. En del har stannat länge i minnet, andra har gått in genom ena örat och direkt ut genom det andra.
    Av de ’Sommarpratare’ jag lyssnat på hittills i år är Greta Thunberg klart hörvärd. En engagerad, chosefri, modig ung kvinna som vet vad hon talar om. Hon har fått ett sådant genomslag att vissa företag, politiska system och klimatförnekare känner sig hotade och därför gett sig på henne på olika sätt.
    ”Ett misslyckande bortom all fantasi”, sade Greta Thun-berg i sitt sommarprogram om det nuvarande globala ledarskapets tillkortakommande. Även om världens ledare tyckte det var ’en fjäder i hatten’ att ta selfies med sig och Greta, under hennes tur runt om i världen, så leder ju inte det till några förbättringar när det gäller klimatet. Några omdanande beslut för att göra något åt saken är det ingen politiker som vågar sig på.

Häromdagen lyssnade jag på Anders Borgs ’sommar-prat’, mest för att han inte precis föregåtts av några goda vitsord för sitt program. Jag ville höra om det verkligen var så illa. Tyvärr måste jag instämma, jag insåg snart att Borg tillhör kategorin som använder programmet till en ’Hurra vad jag är bra’-betraktelse.
    I mässande ton rabblade han upp vad han gjort i sitt politiska liv. Så tröttsamt, så humorlöst, så ointressant och opersonligt. Han verkade inte ha aktuell kunskap om läget i t.ex. vissa u-länder. Han nämnde inte ett ord om hur en del företag exploaterar mark i Afrika så att ursprungsbefolk-ningen inte har någon mark kvar att bruka och försörja
sig på. Fast statens penningpung har åsamkats astronomiskt stora utgifter p.g.a. coronan tycker
Borg att vi ska låna mer och investera nu.